Rekuperatorbyte i Mediumvalsverkets stegbalksugn

Före åtgärd

I ugnen användes Eo5 LS som bränsle. Rekuperatorn var konstruerad för medströms värmeväxling och var byggd med dyra rör som hade högt korrosionsmotstånd. Allt för att inte rören i rekuperatorn skulle bli så varma att vanadinbeläggningar på ytan skulle medföra svåra korrosionsproblem. Före semestern 2010 var rekuperatorn som varit i drift de senaste tio åren sliten och effektiviteten hade minskat. Ett byte av rekuperator hade förberetts till semesterstoppet.
 

Åtgärd

Den nya rekuperatorn var konstruerad för korsvis värmeväxling vilket ger högre temperatur på förbränningsluften till brännarna och därmed minskad bränsleförbrukning i ugnen. Den högre temperaturen på förbränningsluften, och därmed även högre temperatur på rekuperatorrören, kunde accepteras trots att rekuperatorn var byggd med rör som var avsevärt billigare än i tidigare rekuperatorer. Detta var möjligt eftersom man för cirka två år sedan bytt oljekvalitet till Eo3 LS som inte innehåller vanadin.
 

Resultat

Oljeförbrukningen i ugnen har minskat med cirka sju % (vid lika stort värmt tonnage). Driftförhållandena i ugnen har förbättrats. Den nya rekuperatorn kostade mindre än hälften av vad den gamla kostade. En del ombyggnader av bl.a. luftkanaler blev förstås nödvändiga vid byte från medströms- till korsströms värmeväxling.
 

Lönsamhet

Återbetalningstiden för rekuperatorbytet är cirka två år.

Den nya rekuperatorn ovanpå ugnen

Kontakt: Ovako, Oy AB

Värme från kompressorer värmer returvatten i fjärrvärmenät

Före åtgärd

Inom industriområdet finns en kompressorcentral med fyra stycken kompressorer. Total elförbrukning var under 2009 cirka 3300 MWh. Kompressorerna är vattenkylda och det uppvärmda kylvattnet leddes ner i dagvattenavloppet.
 

Åtgärd

Ett system med värmeväxlare, pumpar, rör, ventiler och styrsystem installerades. Det uppvärmda kylvattnet från kompressorer, med temperaturer på 70-80 °C, leds i en ledning till en värmeväxlare som förvärmer returvattnet i fjärrvärmekretsen med cirka 20-40 °C. Kylvattnet kyls vidare i värmeväxlare för spädvatten och kondensat och sedan för industrivatten innan det återförs till kompressorerna.
 

Resultat

Energin i det varma kylvattnet från kompressorerna tas nu tillvara istället för att gå med avloppet. Den återvunna värmeeffekten är cirka 210 kW i genomsnitt. Under år 2009 tillfördes fjärrvärmevattnet cirka 1700 MWh, dvs. ungefär hälften av den elenergi som kompressorerna förbrukade.
 

Lönsamhet

Åtgärden sänkte värmningskostnaderna för Outokumpu i Degerfors med 850 000 kronor per år. Payoff-tiden för åtgärden är cirka ett år.

Ett schema som visar systemet

Kontakt: Outokumpu Stainless

Utsug, filtrering och återföring av varm luft tillbaka till valsverket hos Outokumpu Stainless i Degerfors

Beskrivning

I valsverket i Degerfors finns ett förpar och färdigpar 2 och 3. Förparet har sedan tio år utsug och luften går via kassettfilter ut i det fria. Färdigparen saknade dammutsugningsutrustning vilket gjorde att stofthalten i lokalluften var 10-14 mg/m³ med övervägande delen metalloxider från valsningen. Personalen hade tydliga obehag av stoftet i luftvägarnas slemhinnor. Undertrycket i lokalen gjorde att utomhusluft tillfördes okontrollerat. Vintertid var temperaturen i lokalen mycket ojämnt – för varmt på några platser och för kallt på alldeles för många platser.
 

Åtgärd

Färdigparen 2 och 3 försågs under år 2006 med utsugningssystem bestående av huvar, luftkanaler och LJSK Sintercompact kassettfilter. Stoftinnehållet i luften efter filtret är nästan inte mätbar (<0,1 mg/m³) och därför återförs den filtrerade luften tillbaka till lokalen direkt, utan värmeväxling. Vintertid återförs hela luftflödet på 60 000 m³/h. Filtret är placerat i en tillbyggnad med en golvyta på cirka 35 m² och höjden sju meter.
 

Resultat

Stofthalten i lokalen har nu reducerats till 2-3 mg/m³ tack vare att huvarna effektivt fångar stoftet från själva valsningen och att luften som återförs är så ren. Resterande stofthalt i lokalluften beror främst på andra föroreningskällor i produktionen. Arbetsmiljön har blivit avsevärt bättre pga. mindre stoft i luften och högre och jämnare temperatur i lokalen vintertid.
 

Lönsamhet

Det går inte att i kronor värdera en avsevärt bättre arbetsmiljö. Investeringskostnaden begränsas genom att inget värmeåtervinningssystem behöver installeras. Personalen i valsverket och företagsledningen är mycket nöjda med installationen.

Utsug vid valspar

Underdel av filtret (under installation)

Det fortsatta arbetet

Det upplevdes att lokalen blev lite för varm ibland. Då förlängde man återluftröret till valsverket och ledde ett delflöde in till avdelningen bredvid. Den lokalen värms med oljeeldade varmluftspannor som fick lite hjälp.

Just nu håller man på med en liknande installation med ett stoftutsug efter en kallplaningsmaskin där man också tar tillbaka all luftvolym på samma sätt. Man har även vid nybyggnation av ställverk byggt så att spillvärmen från ställverken leds in i produktionslokaler under vintertid, och i ett fall tar man även tillbaka spillvärmen från transformatorer.

Kontakt: Outokumpu Stainless AB, Degerfors

Värmeåtervinning från trådkylningsbad

Beskrivning

Hos Fagersta Stainless AB i Fagersta tas trådringar på cirka två ton per styck. in i en ouppvärmd beredningshall. Efter beredningen värms ringarna till cirka 400 °C i elektriska ugnar i saltbadsanläggningen och kyls därefter i ett vattenbad på 13 m³. Tråden får genom värmningen och kylningen önskade egenskaper. Vattenbadet har en temperatur på cirka 70 °C. Om det blir varmare kyls det med kylvatten. Vattnet i badet rörs om genom att tryckluft blåses i badet.
 

Åtgärd

Ett värmeåtervinningssystem har installerats. Det pumpar varmt vatten från badet till en värmeväxlare, som värmer ett sekundärsystem, och åter till badet. Värmen i sekundärsystemet används dels för att ersätta fjärrvärme för uppvärmning av ventilationsluft i närliggande hallar och kontorslokaler, dels för att värma själva beredningshallen med hjälp av ett nytt rörsystem med aerotemprar (se fotografi nedan). Uppvärmningen av beredningshallen gör att trådringarna nu alltid har en temperatur på cirka 20 °C när de placeras i torkugnen. Förut kunde temperaturen på trådringarna vara många minusgrader under vintern. Omrörningen i vattenbadet sker nu genom att vattnet i badet pumpas till värmeväxlaren och åter till badet. Tryckluften för omrörningen behövs inte längre och har tagits bort.
 

Resultat

Värmen som återvinns från badet är cirka 200 MWh/år. Eltillförseln till torkugnen har minskat med cirka 100 MWh/år. Minskningen av elenergin till kompressorerna är cirka 49 MWh/år.
 

Lönsamhet

Värmen och elenergin värderas till 0,5 kr/kWh vilket gör att besparingen är 175 000 kronor. Investeringarna för åtgärderna uppgår till 300 000 kronor vilket ger en payoff-tid på 1,7 år. Dessutom har arbetsmiljön i beredningshallen blivit avsevärt bättre.

Beredningshallen med trådringar och aerotemprar på väggen

Kontakt: Fagersta Stainless AB

Energiåtervinning från avdragsånga

Före åtgärd

Vid beredning av matarvatten, högst upp i ångdomen, används ånga för att koka bort syret ur vattnet. Ångan, tillsammans med syret, leds ut ”över tak” på Energicentral 1. Detta innebär en stor energiförlust.
 

Åtgärd

I ångledningen upp mot taket har en strypskiva och några ventiler monterats. På detta sätt kan praktiskt taget all ånga ledas ner till en värmeväxlare som förvärmer matarvatten innan det strömmar in i ångdomen.
 

Resultat

Ångförlusten över tak minskade kraftigt och nästan all energi i avdragsångan används för förvärmningen. Åtgärden resulterade i minskade ångförluster med motsvarande en miljon kronor per år.
 

Lönsamhet

Kostnaden för åtgärderna i rörsystemet uppgick till cirka 20 000 kronor. Åtgärden har en mycket hög lönsamhet. Återbetalningstid cirka sju dagar.

Strypskiva och ventiler för energiåtervinning från avdragsånga

Kontakt: SSAB Borlänge